Tillit

Det talas mycket om hur viktigt tillit är inom BDSM och så är det naturligtvis. Men tillit är viktigt i alla sorters relationer, tycker jag. Hur som helst pratas och skrivs det mycket om att bygga tillit och känna tillit, men väldigt lite om vägen dit och vad som ökar och minskar tilliten. Här är mina tankar om detta.

För det första kan man känna/inte känna tillit på många olika plan, vissa oändligt mycket viktigare än andra. Jag kan känna stor tillit till en persons förmåga att laga mat, medan jag inte alls har tillit till samma persons förmåga att köra bil t ex. :) Såna "små" saker spelar som regel mindre roll, det finns alltid relativt enkla lösningar på detta.

Men i ett förhållande, i en kärleksrelation är det tillit på ett högre plan och i större sammanhang som är viktig för att samspelet ska fungera bra.

För det första krävs det att båda parter VÄLJER att känna tillit. Kan man verkligen välja det? Ja, jag tycker att det är ett val man har så länge det inte gäller en partner där alla varningsklockor ringer på högsta volym. Att välja tillit kan vara svårt, särskilt om man råkat ut för besvikelser och svek tidigare. Då gäller det att ha i åtanke att en ny partner INTE är samma person som den som svikit förut utan det handlar om att ge en ny människa en chans. För om man hela tiden är misstänksam går man inte all in i relationen utan gör det med reservation och då får man heller inte ut mer än vad man ger. Om man blir sviken ännu en gång då? Ja, då blir man det! Det är smällar man får ta, det är så livet är. Men att leva i samspel med andra utan att våga känna tillit är liksom inget bra alternativ.

En annan sida av myntet är hur man SKAPAR tillit för sin partner. Detta är åxå bådas ansvar. Tillitens mamma och pappa heter öppenhet och ärlighet. Tillitens fiende är att vara hemlighetsfull.

Allt man gör, kanske saker man inte ens själv tänker på, som kan uppfattas "hemlighetsfulla" motverkar tilliten. Att öppet och ärligt berätta hur läget är, hur man mår, varför si och så, vilka tankar man har, vad man vill och önskar befrämjar tilliten. Att vända ryggen till och smussla med sin mobil, att släcka ner sidor på datorn när partnern närmar sig t ex,,, kan vara något man inte ens tänker på och gör av gammal vana, men är exempel på sånt som kan sätta ordentliga käppar i hjulet för tilliten. Eller åxå gör man sånt för att man verkligen har något att dölja och då kanske man ska ta sig en allvarlig funderare över sin relation och sin partner! Men då är vi inne på ett annat område. :)
Det kan ju åxå vara så att man hemlighåller vissa saker för att skydda sin partner. Men i så fall visar man ju bristande tillit till partnerns förmåga att hantera detta.
Även saker som hemlighålls utan att man tror att det märks, lyser ofta igenom som något diffust som blir till hinder för tilliten.

Får man inte ha några hemligheter då? *S* Jo, naturligtvis! Det finns saker som är mindre viktiga och som egentligen inte påverkar tilliten alls. Om du t ex har en fantasi som du ändå inte har planer på att leva ut, kan du ju lika gärna behålla den som din lilla hemlighet. :) Om du har en passion för isglass och äter det i hemlighet av nån anledning spelar det heller ingen större roll. *S* Men när du känner något, vill något, behöver något eller känner att du bara måste göra något du inte kan berätta för din partner,,, då ska du fråga dig själv vad du visar för tillit och hur detta påverkar hela relationen. För tillit är ett måste för en bra relation,,, och därmed ärlighet och öppenhet åxå!

Jag hade en gång en diskussion med en man som påstod sig vara dominant om just detta med tillit. Jag försökte förklara att man inte vinner någon som helst tillit på att vara hemlighetsfull. Han, å sin sida, påstod att det faktum att man var undergiven gjorde att man skulle visa tillit till sin dominant oavsett! Ehhh,,, nej,,, det funkar inte så! *S*Så, det är med tillit som så mycket annat,,, ju mer du ger desto mer får du tillbaka. Ger du av dig själv, ger du din öppenhet och ärlighet och vågar visa den du verkligen är får du det samma tillbaka,,, ofta, men inte alltid.

Tillit är inte det lättaste. Det är sant som det sägs att den kan ta år att bygga upp och en sekund att rasera. Och det gäller för båda parter att tänka på att både visa varann tillit och agera så att man hjälper varandra att känna denna tillit.

Ärlighet och öppenhet

Rubriken anger två faktorer som är oerhört viktiga, inte minst i en BDSM-relation! Jag återkommer ofta till dessa både vad det gäller kommunikation och förhållandet i stort.

För mig innebär ärlighet och öppenhet att kunna berätta allt för min partner och att hålla fast vid det som båda vill i relationen, likaväl som att undvika det som båda INTE vill. I stort som i smått,,, alltid.

Ordspråket "det man inte vet har man inte ont av" är inte gångbart här, tycker i alla fall inte jag. För varje sak du gör, som din partner inte vet om och du inte kan berätta om, lägger du en sten på muren mellan er. Även om det aldrig kommer fram (fast ofta gör det ju det) skapar varje sån sak en ökad distans mellan er och förhindrar intimitet och närhet. För även om det är omedvetet, har du något att dölja drar du dig undan lite.
Så det du inte kan göra inför ögonen på din partner kan du inte göra alls, anser jag. Och det du inte kan säga till din partner blir fler stenar på muren. Det är det som är ärlighet och öppenhet i grunden för mig.

Inte enbart att SÄGA att det är viktigt att vara ärlig,,, utan att verkligen vara det åxå på alla plan.

24/7

För att jag är bekväm av mig benämns den Dominante som han och den undergivna som hon nedan.

En 24/7-relation är ett åtagande från båda parter. Det är en överenskommelse som ger fördelar för den som gillar konceptet, men det innebär även en hel del ansvar.

Det finns inga standardmallar utan vad förhållandet ska innebära är upp till de två som ska leva i det. Således krävs kommunikation och förhandlingar innan man kastar sig in i det hela.
Det kan låta finfint att pojke träffar flicka och båda vill ha 24/7 men vad detta innebär för den ene respektive den andre kan vara två helt olika saker!

24/7 kan låta så jävla häftigt för den som aldrig provat. "Åh, hon är undergiven och gör som han vill, han kan ha sex när som helst!" Eller?
Tja, det är ju förvisso inte osant. *S*
Men om man tror att det är allt 24/7 handlar om bedrar man sig grundligt! Visst handlar 24/7 om sex! Men åxå om så mycket annat,,, som att skapa dynamik och spänning i relationen t ex.

En sån här relation innebär att båda uppfyller sina överenskomna åtaganden ALLTID!
24/7 pågår, som framgår av namnet, dygnet runt, i vardag som fest.
Det innebär att den undergivna gör det hon tagit på sig att göra och är sådan hon gett sitt medgivande till att vara utifrån hennes dominants önskemål - ALLTID!
Och det innebär att den dominante ansvarar för det som är överenskommet att han ska ansvara för och beter sig så som avtalat är - ALLTID!

24/7 innebär just det - ALLTID. Antingen man känner för det eller inte. För vem är på topp jämt? Och självklart ska man göra avsteg om det finns verkliga skäl till det, t ex sjukdom. Självklart ska man ha förståelse för om partnern inte orkar av någon anledning. Men argumentet "jag har inte lust" är inget alternativ här, för då faller det hela.

Det fina i kråksången är dock att det man kommer överens om är ju sånt man i grunden gillar och därför kan en situation vändas från ett "jaha" till ett "YES!" på ett ögonblick och solen börjar lysa över en grå dag. :)

24/7 är inget du kan stänga av och sätta på när det passar dig för då är det ju inget 24/7 eller hur? Då är det snarare "jag har BDSM när jag känner för det, annars är jag vanilj". :D

24/7 är ett sätt att anstränga sig för varann, att hålla gnistan i förhållandet vid liv, att visa omtanke om varann fast på olika sätt. För att lyckas med detta krävs engagemang och vilja från båda håll, för så snart man börjar slappa och tar det hela lite med en klackspark knackar vardagsslentrianen på dörren.

Att åta sig att leva så är kärlek,,, absolut kärlek, tycker jag.